
Västra Nyland 7.6.1889 n:o 44
Bref från Fiskars IV
(ote pitkästä kirjoituksesta, jossa tehdään kiertomatka Fiskarsista Karjalohjan kautta Lohjalle ja takaisin) ...Ännu en halftimmes rodd mellan täcka holmar till Torhola berget med dess djupa grotta helt nära stranden och härifrån 2 á 3 timmars wäg öfwer Lojosjön till Lojobacken, der reserwkompaniets baracker med deras egendomliga, militäriska sommarlif böra beses under ledning af förekommande officerare. Och sist och slutligen Lojo kyrka med dess mångomtalta och mångbeskrifna tak- och wäggmålningar. Restaureringen af dessa pågår som bäst och är nu i det närmaste slutförd och företer kyrkan en synnerligen prålande och grann anblick med sin originella dekorering. Den är werkligen intressant att skåda. Hwarje fläck å tak och wäggar är upptagen af bilder, framställande scener ur "den heliga historien" och diverse helgons och martyrers lif. En finsk och swensk förklaring under bilden tydliggör dennes innehåll och swårt är att säga hwad man mera skall förwåna sig öfwer, konstnärns barnsligt naiwa fantasi eller det kosttiga utförandet. Bilderna, som synas härstamma fråm rumdekoreringskonstens barndom i wårt land, äro med ett ord sagt roliga och länge nog skola Lojo presterna få predika för döfwa öron, så mycket nytt ha deras församlingsbor att till en början betrakta och beundra. Och när solen gassar hett en söndagsförmiddag och sömnen blytungt hotar att öfwerwäldiga åhöraren, behöfwer han blott kasta en blick på den helige Kristofori groteska ansigte bak fängelsegallret eller på martyren Stefani bödlar o. s. w. för att känna sig uppiggad igen, och en känsla af trygghet genomfor honom wid betraktandet af huru "Jungfru Maria beskyddar menskligheten". Men med andakten är det wäl allt si och så!
Sisäkuva Lohjan kirkosta

Västra Nyland 18.2.1890 n:o 14
Gerknäs wäfskola i Lojo, som äfwen en del af föregående år war i werksamhet öppnades åter lördagen den 15 dennes. De anmälda eleverna woro 7, och få de där lära sig bl. a. drällwäfnad, schakad (dubbelwäf) s. k. skånsk wäf (till möbeltyg och dyl.) flossa m. fl. - Skolan har för sin början och uppkomst att tacka fru L. von Christierson, som med stort nit och intresse öfwerwakar och leder densamma. Det har redan wisat sig att skolan ej arbetar fögäfwes, ity att folkets håg och lust för denna gren af hemslöjd i hög grad wäckts. - Några af bygdens unga flickor, hwilka i fjol besökte skolan, kunde ock redan i slutet af sista året skaffa sig en icke så liten inkomst på en jämförelsewis kort tid, i det att sällskapet "Handarbetets wänner" i Helsingfors hos fru L. von Christierson gjorde beställning på 90 alnar dubbelwäf. Detta war säkert en mäktig sporre till att göra flera intresserade för skolan. - Lärarinna wid skolan är wäfskoleinstruktrisen i Lojo-Sjundeå landtbruksgilles område, Maria Forsström, hwilken ådagalägger stort intresset förenad, med sällsynt skicklighet.

Västra Nyland 21.10.1890 n:o 81
Inhemskt kostymtyg för herrar, tillverkadt af fröken Amima Forsman, Lojo, Hammarlund, är en wara, som ej ännu torde wara alltför widt känd, men som genom sin wackra färg, elegans och hållbarhet förtjenar att mera beaktas. Tyget, hwartill anwändes endast inhemskt ull och hwaraf några personer här i staden lyckats få köpa, är fullkomligt lika klädsamt, som det finaste utländska kostymtyg men betydligt starkare och kostar blott 3 mark aln. Efterfrågan af waran är redan så stor att fabrikationen deraf ja will motswara åtgången, hwarför man i god tid måste ombesörja om reqvisition, Det är af denna anledning wi welat nämna härom, på det att andra, som kunna handtera wäfstolen, må blifwa uppmärksammade på en industri, som nu ej är mycket beaktad, men hwilken säkerligen har en god framtid för sig.

Västra Nyland 24.10.1890 n:o 82
Remarkabel sommargäst. Bland de sommargäster, hwilka i år hugnade Lojo med sin närwaro, befann sig också en "ryktbar" person, en "tidningsskrifware" af wärre slag. Det war "Moskowskia Wädomosti" korespondenten Werestschagin gemenligen kallad "Hagaskytten" efter hemmandet "Hagaskytt" der han slagit ned sina bopålar. Lik en annan hygglig medborgare hade denne infunnit sig här och ingen kunde till en början ana, hwad för slags passagerare han war. Men länge dröjde det lyckligtwis icke, innan någon fick reda på det näringsfång han utöfwade, och historien härom war snart allmänt känd. "Hagaskytten" hade efter detta swårt att få köpa både mat och annan lifwets nödtorft, ty den förbittrade befolkningen hade ingen lust att träda i något slags beröring med honom.
Den fiendtliga stämning Lojo-boarne närde mot "Mosk. Wäd:s" ifrågawarande wärde korresp. skulle också förmodligen tagit sig uttryck i handling, om icke i nejden boende herremän särskilda gånger afrådt allmogen derifrån. - "Dylika lömska smutskastare äro heller icke wärda att få stryk af andra än risarn", yttrade för ett par dagar sedan en allmogeman wid hwilken jag samtalade om "Hagaskytten" säger en korresp. till Hbl.
Hagaskytän talo ja Lohjannummen keskusta

Västra Nyland 21.4.1894 n:o 42
Korrespondens.
Lojo den 17 april.
En mycket tidig vår. Se där en observation som visserligen ej är originell på något vis, men som troligen mången annan, än jag har gjort. Bar mark och blåsippor, fågelsång i skog och befriade böljor i sjö, färska ägg och färska kräftor. Det senaste, eller kräftning i april, sålänge den lofgifna tiden ännu räcker, torde höra till de största sällsynheter. Jag åtminstone har ej varit med därom förut. Lägg härtill det mildaste, angenämaste väder, kanhända nästan för vackert i jordbrukarens ögon, så har man stämningen för sig, och glömmer helt och hållet att man råkat bli född och placerad i polcirkelns närmaste närhet.
Vid kommunalstämma den 16 dennes fattades tvänne för kommunen viktiga beslut. För det första beslöts oaktadt något motstånd från en del hemmansägares sida, att inrätta en ny högre folkskola till norra delen af socken, den femte i ordningen. Man beslöt dessutom att genast gå i författningen om att ansöka statsunderstöd och genast anslå lärarinnetjänsten ledig, så att skolan i höst kan träda i värksamhet, tillsvidare i hyrd lokal.
Det andra beslutet gälde att afskaffa all ölförsäljning å sockens samtliga gästgifverier. Härtils har det varit tillåtet att åt resande utminutera öl till maten, men då antalet af "resande" varit väl 20 dubbelt mot hvad dagböckerna upptaga, och krögandet därför florerat i högsta grad, hvaraf slagsmål och andra oordningar varit en gifven följd, har man småningom kommit till insigt af, att det enda värksamma botemedlet härför vore ett absolut förbud möt all utskänkning då äfven kontrollen blefve lättare. Man framhöll visserligen vid stämman från endel håll att gästgifveriväsendet blefve betydligt fördyradt, då gästgifvarene narurligtvis framledes komme att fordra ersättning för att uppehålla skjutshållningen, då de ej vidare hade den goda biförtjänsten på ölförsäljningen, men detta tarfliga skäl vann lyckligtvis ej gehör hos den sansade delen af menigheten.
Hos kommunalrådet Heitmann å Waanila egendom rustas alt hvad tygen hålla för att få den nya kuranstalten a lá Kneipp i ordning till sommaren. Hr Heitman, som under senaste år undergått behandling hos pastor Kneipp, är nu intresserad för att göra hans kurmetod känd hos oss, att han på egen bekostnad uppfört ett kurhus och lokaler med 90 rum för resande. Då det ej är hans mening att draga någon materiell vinst af företaget, ställer han äfven prisen så billiga som 75 mk för 1:sta och 40 mk för 2:dra klassens patienter i ett för alt, husrum, mat och kurbehandling. Det är ej heller att förvånas öfver, att alla platser redan äro abonnerade. Bland anmälda kurgäster märkas flera notabla personer, hvarom mera framledes.
-n.

Västra Nyland 9.6.1894 n:o 61
Ett tittin på Waanila ger en egen bild af en vattenkuranstalt i knoppning. Själva badhuset står färdigt att erbjuda sina hälsobringande öfversköljningar och benyadningar, men härbärget för gästerna inredes just som bäst. Midt i all villervalla af byggnadsmaterial och folk, som lägga sista hand vid verket, anlända badgäster med pick och pack och den finske Kneipp skrapar sig förtviflad i hufvudet och småbrummar, ty infinner sig just nu ej en dame, envis som hela det täcka slägtet, trots doktorns förbud! Regnet öser ned, här och där titta bekanta drag fram ur något nybygge, i sanning melankoliska nunor, som blickande upp till den molndigra himlen tyckas fråga om man sommaren igenom skall få dusch äfven ute i det fria. En blott åskådare tager saken skämtsamt och tillönskar den nya hälsovårdsanstalten all framgång. Dess yttre gör redan nu intrycket af kommande trefnad.

Västra Nyland 26.6.1894 n:o 68
Att den bestulne blir bestraffad i stöldmål torde icke hittils sett sitt motstycke, men så hände sig likväl med en reservist vid Lojo reservkompani i lördags vecka sedan. En af de unga krigarne blef nämligen af någon oärlig vapenbroder bestulen på sitt ur, hvilket han förvaradt i sin västficka under hufvudkudden i sängen, men utom den ganska kännbara förlusten blef han vid ransakningen af öfverbefälet dömd till -- två dagars butka. Saken får dock sin förklaring därigenom att soldaterna vid äfventyr af straff förbjudits att hålla sina ur, penningar m. m. på andra ställen än under lås. Tjufven är tils vidare icke ertappad.

Västra Nyland 27.9.1895 n:o 76
Fiskodlingen i landet
Intresset för fiskodlingen är altjämt i stigande hos oss. Sedan nu under några års tid utkläckning af diverse fiskarter (Ladogalax, bäckforell, regnbågsforell, sik, mujka) gifwit tillfredställande resultat, begynna för saken intresserade, priwata personer med allwar tänka på att genom damkultur tillgodogöra sig de hittils wunna erfarenheterna. Så har baron Linder på Swartå iorningstält 3 dammar, som matas med källwatten, samt uppfört en praktisk fiskodlingsanstalt och hofrådet Brummer på Hiiskola, som för ett par år sedan lät bygga en präktig fiskkläckningsbyggnad, är i beråd att bygga fyra fiskdammar, af hwilka twå komma att erhålla sitt watten från en bäck, de twå öfriga från en källa. Herr A. Dahlberg i Lojo åter har under sommaren låtit iordningställa ej mindre än 6 terassformigt belägna dammar efter ett synnerligen enkelt och praktiskt system. Hr Dahlberg har redan 1 ˝ år gamla fiskar i sina dammar, såwäl wanlig bäckforell som Salmo alfaticus (en snabbwäxande korsning emellan europeisk röding och amerikansk bäckforell). Fiskarne hafwa wuxit särdeles wäl och bland desamma finnas redan exemplar på 20 cm längd. Godsägaren K. A. Wasastjerna, ägare till Strömma i Salo, umgås äfwen med tanken att anlägga fiskdammar, då han äger en för ändamåll särdeles lämplig, god källa.

Västra Nyland 4.10.1895 n:o 78
Fiskeriodlingen i Lojo
Wid fiskeriföreningens i Finland möte i Helsingfors senaste måndag uppläste fiskeriinspektören d:r Nordqwist det föredrag, som för aftonen utarbetats af magister Sandman, och som gälde fiskdamsanläggningen wid Kyrkstad i Lojo. Anläggningen tillhör sågegaren Dahlberg. Wattnet tillföres dammarna från en ofwan deras niwå belägen källa. Det är sålunda tillräckligt kallt om sommaren för laxartade fiskar och nog warmt wintertid för att ej altför hårdt tillfrysa isynnerhet som alla dammarna äro öfwerbygda. Dammarna äro sex till antalet och enhwar 5 meter lång, 2 ˝ m. bred samt en meter djup. För närwarande äro endast tre af dem besatta med bäckforell och elsass-röding. Ynglet har matats med rått kött hwaraf de unga fiskarna befunnit mycket wäl. I sistlidne augusti funnos bland dem redan foreller om 20 centimeters lång. Kostnaden för inrättningens byggande har warit mycket låg.

Västra Nyland 28.1.1896 n:o 8
Egen torfwa. Torparene O. H. Gustafsson, J. O. Lydén och K. H. Grönlund från Sjundeå socken samt spannmålskarlen K. A. Wirtanen från Lojo socken hafwa till Hans Kejserliga Majestät inlämnat en sålydande underdånig ansökning: Som hos undertecknade med oemotståndigt begär waknat åstundan att äga en egen torfwa, men wi i anseende till wåra ringa tillgängat ej se oss i stånd att förwärkliga denna tanke, wåga wi, medwetna om Eders Kejserliga Majestäts warma omsårger för äfwen de ringaste af Edra trogna undersåtar, nalkas E. K. Majestät med wår underdåniga bön, att E. K. Majestät nådigast täktes inköpa Hakula skattehemman n:o 1, om twå tredjedels mantal, i Lojo sockens Immola by, hwilken lägenhet nuwarande ägaren bonden I. H. Korenius enligt bilagda intyg förklarat sig hugad att försälja för ett pris af sjuttontusen finska mark, samt sedermera öfwerlämna sagda lägenhet åt oss under willkor, att wi småningom finge återgälda köpeskillingen till E K. Majestät.

Västra Nyland 15.5.1896 n:o 38
Folkhögskolekurser i Lojo ha wunnit stor anslutning. Dagligen anmäla sig nya elewer, så att deras antal nu oaktadt kurserna warat endast 5 dagar, uppgår till 62, oberäknadt alla extra åhorare. Med hänsyn till att den långt framskridna årstiden redan tar allmogens hela tid i anspråk samt att kurserna pågå wid älfwa språkgränsen, måste det stora elewantalet anses owanligt tillfredställande. En svensk och finsk folkskola äro i werksamhet bredwid hwarandra, men då den swenska i Gerknäs har 52 elewer, arbetas rastlöst på att i en snar framtid få en annan swensk skola till stånd wid Wirkby och då skall man i Lojo kunna anteckna det helt wisst i hela landet ensamstående fall, att inom ett område af endast 2 kilometers längd finnas 3 folkskolor. Den wakna swenska ståndpersonsklassens samt den waknande swenska allmogens energiska arbeten i Lojo skola blifwa ett godt skydd mot fennomanernas enwisa sträwan att utbreda finska språket samt att uppenbart motarbeta det swenska folkunderwisningsarbetet. - N. Pr.

Västra Nyland 27.11.1896 n:o 94
Dryckesgillena i Lojo by
Såsom man torde erinra sig hade kronolänsmannen i Lojo distrikt hos guvernören i länet anhållit att, enär det blifwit plågsed att personer, som sedan de sällat sig samman och inköpt en eller flere korgar öl från bryggeriet i Lojo, bruka slå sig ned i trakterna af Lojo by antingen i skogsbrynet eller å andra obebygda ställen för att förstärka det sålunda hopsalade ölet, hwarwid nästan alltid slagsmål och oljud uppstått till stort men icke minst för ortens kronobetjäning, witesförbud måtte utfärdas för all ölförtäring i det fria på Mongola, Hagaskytt, Anttila, Kiwiniemi och Lindkulla lägengeters egor och polisen berättigas att förstöra det öl den till äfwentyrs kunde öfwerkomma. I detta ärende har guwernören numera meddelat utslag af innehåll att all öldrickning i det fria på nämnda egors mark härefter är wid 20 mks wite förbjuden hwaremot tillstånd att förstöra det wid dylika dryckeslag öfwerkomna ölet icke medgifwits.
Lohjan olutpanimo

Västra Nyland 20.7.1897 n:o 65
Finlands största kalkugn håller f. n. på att uppföras i Lojo socken af kapten Karl Forsström från Finnby kapell af Bjärnå socken. Ugnen, som blir circa 70 fot hög, bygges i närheten af Gerknäs wäxel å Hangö banan inwid Lojo sjö enligt ing, J. H. Schütts patent. Eldningen kommer att ske
med gas. Wid profbränning i en i Polen enligt samma patent uppförd ugn wisade den sig mycket bränslebesparande och då bränslet spelar en synnerligen wiktig roll wid kalkbränning, torde ugnen i Lojo wäl kunna upptaga konkurrensen med alla andra kalkugnar i landet. Kalkstenen tages ur inwid Lojo sjö belägna kalkstensbrott, hwilka
arrenderats af kapten Forsström. Stenen transporteras med twänne pråmar längs Lojo sjö. Dessa pråmar blifwa de största farkoster som någonsin trafikerat Lojo farwatten. Ugnen antages blifwa färdig i början af oktober månad. Kapten Forsström är ensam innehafware af patenträtten för Finland samt ensam egare af företaget. Arbetet ledes af kemisten Fredrik Forsström. - Ö. F.
Lohjan kalkkitehdas

Västra Nyland 22.10.1897 n:o 83
Från Lojo skrifwes till Hbl.: Söndagen den 17 dennes, en wecka efter kommunalråd Karl Heitmanns
begrafning i Lojo kyrkogård, woro alla hans fullwuxna underhafwande å Waanila egendom inbjudna till middag. En riklig måltid kom de till ett antal af c:a 100 församlade personerna till del. Efter måltiden och kaffet uppträdde socknens folkskollärare och kommunalordförande med ett warmt tal samt framhöll bl. a. det numera sällsynt goda förhållande, som rådt melan husbonde och tjänare å Waanila gård. Af de senare finnas
ånnu kwar i tjänsten: 1 som tjänat 35 år på stället, 2 i 33 år, 4 i 30 år, 1 i 25 år, 4 i 20 år, 1 i 17 år och många i 15, 14, 13, 11, 10 år o. s. w. Enligt den döde husbondes örordnande
skulle alla dessa tjänare aftackas och bekomma ett minne af honom. På grund häraf utdelades trettiofyra sparbanksböcker upptagande å dem insatta småsummor till ett sammanlagdt belopp af 2,000 mark. Dessutom utdelades till inhysingar och handtwärkare ett tiotal tunnor råg. Alla gåfwor mottogos naturligtwis med största tacksamhet och glädje. Den aflidnes önskan, att sparboksinnehafwarne måtte hålla böckerna som ett minne af honom och icke tillgripa de insatta medel annat än wid swårare sjukdoms- och nödfall, pointerades för dem. Likaså att de borde hwar och en hwarje år lägga några mark till kapitalet för dess ökning. - Efter det äfwen att andligt föredrag hållits och egendomens skollärarinna i warma ord å egna och medtjänares och underhafwandes wägnar tackat enkefru Heitmann afsjöngs psalmwärser och minnesmåltiden afslutades.

Västra Nyland 2.11.1897 n:o 86
Från Lojo skrifwes till Hbl.: Redan länge har behofwet af en gymnastik- och slöjdsal för det stora antal elewer, som besöker ortens folkskolor, gjort sig i hög grad kännbart, men man har där som öfweralt på landsorten på komunalt håll dragit sig för att ge ut så stora summor för någonting, som möjligen kunde undwaras. För ett par år sedan togo sig då ortens damer saken an genom att anordna syföreningar, hwilka arbetade på lotterivinster. Twå lotterier höllos och en summa af 3,000 mark sammanbragtes samt öfwerlämnades af Lojo damer till wederbörande som grundplåt för den nya lokalen. Af kommunala medel tillskötos 5,000 mk och nu kan Lojo kyrkoby berömma sig af att äga en bland de wackarste samlingssalar man öfwer hufwud taget kan finna på landsbygden.
Uusi voimistelu- ja käsityösali

Västra Nyland 12.6.1900 n:o 46
Stor förödelse genom sorkar
Import af råttyfus
SOLhems storartade trädgårdsskolor i Lojo hafwa under förliden winter drabbats af en synnerligen stor förödelse, anstiftad af åkersorkar. Enär dessa gnagare redan förut i mindre skala gjort sig ökända inom dessa skolor, hade man förliden höst dragit försorg om, att skiftena blefwo absolut renade från ogräs, för att sorkarna skulle sakna nödigt material för byggandet af sina winternästen i jordens inre. Äfwen hade med gift impregnerade morötter blifwit utlagda inom skiftena. Då snötecket på wåren smälte, woro wisserligen alla morötter förswunna och förtärandet af dessa torde hafwa medfört en massdöd men det oaktadt måtte deras antal hafwa förokats i kolossal grad efter som de totalt skadat sex skiften i trädgårdsskolorna genom att uppäta barken på de unga träden. Å en stor del af dessa fanns ända till en meters höjd från marken ej ett spår af barken kwar, andra uppwisade mindre sår. Genom glupskheten hos sorkarna hafwa 19,800 fruktträd af olika ålder gått förlorade; detta representerar en ekonomisk förlust af cirka 30,000 mark. Bland skiftena fanns ett planteradt med cirka 9,000 treåriga dwärgäppelträd, af hwilka icke ett enda blef oskadadt.
Ehuru ägaren af SOLhems trädgårds- och trädgårdsskoleanläggningar, herr Björn Lindberg genom denna kolossala förödelse såsom synes lidit en rätt kännbar förlust och sett mångårig möda tillspillogifwen har han med känd energi försökt reparera den lidna skadan genom att under denna wår utplantera 3,200 stycken fruktträd, så att wärkningarna af den omtalade förödelsen ej blifwa i alt för stor skala märkbar, å SOLhem, där träskolorna senaste winter omfattade 60,000 fruktträd.
För att för framtiden skydda sig emot gnagarena har herr Lindberg gått i försattning om anskaffandet af råttyfusbaciller från Kochs institut i Berlin för att medels dessa framkalla en farsot bland sorkarna i Lojo. Denna råttyfus är absolut oskadlig för andra djur och har med stor framgång blifwit för enahanda ändamål anlitad i utlandet. Så har Thessalien genom detta medel befriats från de oerhörda massor af gnagare, hwilka ofta nästa helt och håller förintat skörden därstädes. För att ej stå hjälplös mot sina underjordiska fiender intill dess nämda baciller anskaffats, har herr Lindberg importerat några koppel finska råtthundar, hwilkas arbete nu sages wara synnerligen effektiwt.
Lohjan Taimistot

Västra Nyland 13.9.1901 n:o 72
Sockenbeskrifning
Af Bidrag till Lojo sockenbeskrifning har ett sjätte häfte utkommit med titeln W ä g w i s a r e i L o j o, sammanstäld af Ossian W i c h m a n n. Förf. redogör för kommunikationsförhålladena i socknen och dess centralpunkt, Lojobacken, samt wägleder turister wid utfärder såwäl med båt på Lojo sjö som landwägen kring sjön, framhållande de wackra utsikterna och naturmärkwärdigheter, som
möta under färderna.
WWW-versio © Torsti Salonen 2001
Aineisto: Helsingin Yliopiston Kirjasto